fredag 16 mars 2012

Begravning

Begravningar. Något som ingen är bra på.
Men vem skulle egentligen vilja..

Fina släkten var på plats i Eviga Livets Kapell.
Farfar med grått hår och grå kostym.
Faster, kusiner, Gun, mamma och en ledsen pappa.
Peters många vänner.
Alla var där.
Alla utom vår fina farbror, son, bror, morbror, kompis.
Alla utom vår fina Peter.


Some die young.
Peter en av dom.


Nej.
Det går inte att förstå.
Det går inte att inse och det går inte att tycka det är ok.
För det är verkligen inte ok.
Vad finns det för mening med att han försvann?

Vad är meningen med att de finaste försvinner först?


Morfar.
Peter.

Gud, jag förstår att du vill ha dom för dig själv, så underbara människor som de var.
Men… Varför inte ge oss i alla fall lite mer tid med dem..

Bara en kväll till.

Gud, varför ska Du få som du vill?

Det är inte rättvist.

Det är alldeles för orättvist.

Men
Minnen finns lyckligtvis kvar.
Minnen vi för alltid är tacksamma att vi har.



Vila i frid farbror Peter.

Jag klarade inte av att säga det förut idag.
Allt var för svart och dovt överallt.
Jag säger det till dig nu istället.


Sov gott.
Aldrig kommer vi att glömma dig.



3 kommentarer:

  1. Kram gullhjärta! Tack för att du är du.. och ni alla är Ni!!

    Gittan

    SvaraRadera
  2. Ida! Vi blir så rörda och glada över dina fina ord. Fortsätt att skriva om hur du känneroch dela med dej. Det som händer går ej att förstå men allt har en mening,förhoppningsvis blir vi mer ödmjuka och rädda om varann
    TACK! Mamma o Pappa

    SvaraRadera
  3. Fina ord! Allt har inte en mening, framförallt inte att unga människor går bort i förtid. Men ändå så händer det. Vi får påminna oss om att vara rädda om varandra, man vet aldrig hur länge man har varann.O det enda som vi har som det är någon mening med är mänskliga möten och varandra.

    SvaraRadera