Maybe Baby, Även Lite Sommar?

I morgon är det fredag igen.
Ibland känns det som att det alltid är fredag, förutom när det är måndag, då känns alltid fredagen miljontals dagar bort.

Jag (och säkert alla andra, men dom skiter jag i) längtar ofantligt mycket efter solen.
Barbent.
Solglasögon.
Bara armar.
Solbränna.
Semester.
Jag vill ha
mer än jag vill ha fredag.
Mer än jag vill ha fredagsmacka och en halvt chefsfri dag vill jag ha sommar.
Riktig sommar.
Inte den fjuttiga då det förutom solsken också blåser hårda vindar. Inte heller den med blöt mark och mörka moln och mullrande himmel.
Det ska vara så ljust att det inte går att öppna ögonen, och så varmt att det inte går att gå ut om en fläkt inte finns nära till hands.
Men jag vill bara ha det ett kort tag, för sen kommer jag vilja ha svalka igen.
Men det vill jag bara ha när jag är redo; när jag är färdig med svetten och värmen, och än är jag inte ens i närheten.

Jag hoppas på barbent imorgon, eller i alla fall uppvikta leggings, och solbrillor; mina älskade solbrillor.
På morgnarna räcker det att solen är någonstans i närheten av Europa för att jag ska klä mig i dom och därmed också skydda mina trötta ögon från morgonljus och andra trötta ögon.
I övrigt hoppas jag inte på någonting.
Pengarna är slut, helt slut, så helgen blir lugn.
Kanske Stockholms underbara city, kanske Kungsängen, kanske Nynäshamn.
Och maybe baby, även lite sommar.