Mitt Liv - Min Semester

Med semester kommer uppenbarligen inte skrivande.
Med semester kommer istället vin, sena nätter och uppenbarligen även mycket sol. Och än har jag en och en halv vecka kvar!

Allt började på onsdagen.
Jag sprang tidigt från jobbet. Kramade om dom som förtjänade det, åkte hem och svettades ett tag och åkte sen hem till Jesper, för att där spendera ett par timmar.
Jag hade egentligen inte bråttom hem, jag hade ju semester, men av någon anledning gick allt väldigt skyndsamt.
Men det var mysigt.
När jag åkte hem var jag förälskad, precis som vanligt..

Dagen efter kom syrran.
Vi storhandlade på ICA och åt oss mätta gånger tio på midsommaraftonen.
Jag vågade även blondera mitt hår. Så sedan midsommardagsmorgonen är jag ljushårig.
Det är ovant. Jag blir vissa morgnar fortfarande paff. Men jag hoppas det tar sig. Jag hoppas att jag till slut ska vänja mig vid min nya spegelbild.

På midsommardagens kväll tog vi oss till Debaser vid Slussen.
Där var vi och alla andra Stockholmsmidsommarfirandetyper.
Vi dansade. Klockan blev sent. Vi missade pendeltåget men underhöll varandra lagom mycket på nattbussen hem till Kallis.
Det tog en timme. En hel timme, men till slut var vi på väg uppför backen på Koppis. Mina skor hade sedan en lång stund tillbaka tagits av och lämnats i Cissis händer, men det gick ändå. Jag hade dock vaknat som ett monster utan den nattliga duschen jag tog cirka 05.30 på söndagen, precis när vi kommit hem.

Vi sov oss igenom söndagen men var vid liv på måndagen igen.
Vi åkte förbi Sundbyberg där Lina och Nellie fick se och känna på mitt ljusa hår.
Jag funderade hela tiden om det blev lika chockade som jag vareviga titt-i-spegeln blir…
Efter Sundbyberg åkte jag och världens sötaste lillasyster (som jag inte vore någonting utan) till Hagaparken.
Där var det varmt. Men vi hade vatten och kanelbullar, så vi överlevde dagen och tog sen ett kvällsdopp i den sjö i Kungsängen som jag egentligen vill kalla min och Martins.

På tisdagskvällen klev vi på en kryssningsbåt.
Jag kände mig mer hemma än jag gjort de tidigare gångerna, allt tack vare att Lina dragit med mig på äventyr på båt.
Vi sällskapade med nya vänner natten igenom.
Det blev sent men att vakna dagen efter var ändå inte speciellt svårt.
Vi laddade upp med godis i kilovis och åkte hem och spelade kort på balkongen.
Det var varmt ända in på nattliga timmar och jag försökte minnas om jag någonsin upplevt en semester liknande denna..

Jag drömde mardröm om jobbet inatt.
Ingen tyckte om oss. Alla ville döda.
Jag grät, begärde ledigt men fick inte eftersom alla behövdes på plats; alla behövdes för att stå emot alla de fruktansvärt galna och onda icke-mänskliga människor som var besvikna på oss.
Men så fort jag hade vaknat glömde jag allt.

Jag och min lilla syster gick till badet när vi vaknat.
Där spenderade vi hela dagen. Och ja – jag är nu ännu mer solbränd – och jag älskar det. För varje dag med solsken avskyr jag vintern, mer och mer…redan…och det är inte ens juli…

Ikväll har vi myst med Lotta vid klipporna här i vårt Kallis.

Det här är mitt liv.
Fatta!
Det HÄR är mitt liv.
Bad, sol, sena kvällar vid klippor.
MITT liv.
Det verkar många gånger för bra för att vara sant. Men jag har nypt mig i armen. Nypen har inte gjort någon skillnad.
Det HÄR är MITT liv.

Detta är fanimej livet.

Imorgon ska det regna.
Vi ska tvätta och se film.

På lördag ska det bli sol och värme.
Vi ska sola och bada.

Detta är fanimej livet.