Den Lilla Nöjda Ida

Ingen snö på backen i den stora staden ännu.
Det gör mig nöjd.

I går köpte jag, Joel och Lotta massa färg och penslar i tjugotal till min lägenhet.
Vi var dit och tittade till den också, den hade inte förfallit, som jag förfasade innan jag klev innanför dörren.
Den hade dock ingen el, men det ska vi lösa, i lägenheten ska nämligen lamporna lysa.

Så nu har jag färg, penslar och rollers i min lägenhet.
Planen är att måla nästa helg, men jag känner mig själv väl, jag vet hur jag själv är, så sannolikheten att jag inte målar redan denna helg är obeskrivligt liten.

Efter timmen på Bauhaus och snabbtitten i MIN lägenhet åkte vi hem till Sundbyberg, åt världens godaste mat och delade broderligt på vinet som fanns i min kyl.
Det blev en sen kväll.
Den fruktansvärda tröttheten i morse var dock värt allt i världen. Jag vill aldrig byta ut stunder med dom där underbara.

Ikväll är jag på egen hand.
Somnar tidigt.
Vaknar i morgon, lika tidigt som vanligt.
Äter frukost på jobbet, vid ett klockslag då man omänskligt nog är hungrig.

Vi ska diskutera en massa i morgon eftermiddag.
Vi ska dela med oss av åsikter och kritisera sönder allt som ska kritiseras.
Jag klär mig i hårdhandskar och tänker bara vara tyst om munkaveln tvingas på.