Time Flies

Ytterligare en vecka har passerat.
Jag hinner inte med, förstår aldrig vad som händer.

Min nya lägenhet i Kallhäll besöktes av mig senast imorse.
Jag längtar dit, till en inflyttad och perfekt lägenhet.
Allt innan känns dock mest smärtsamt att gå igenom, även om Lotta och Joel finns vid min sida hela inflyttningen. . .
Jag vill liksom bara att allt ska vara klart, och det gärna nu.

Jag ska packa i helgen.
Jag ska ägna varje minut av hela helgen till att bara lägga saker i flyttkartonger.
Allt annat; alla drömmar om annat får vänta till en annan dag, då tid finns över till att göra just annat.

Min lägenhet, min stora balkong.
Det kommer att bli så fantastiskt fint med rosa väggar i rummet och blågröna i hallen.

Och så fort snön är borta från backen ska jag köpa fina möbler att ha på min balkong.

Min, mitt. . . .precis så länge jag vill ha!

Återigen, tiden springer alltid om mig…
Och inte alltid för det goda.
Vissa underbara älskade försvinner från jobbet, igen…
Jag delar ut pussar och kramar som aldrig förr, bara för att hinna visa hur mycket jag egentligen älskar.
Jag tar väl hand om de typer av trygghet jag väl finner.


I get by
From time to time.