När Det Inte Går Som Jag Vill (Jävla Skruvar)

Det blev inte som jag hade tänkt med mycket.
Pappa kom dock i alla fall hit, vi målade hela helgen och den rosa färgen i rummet och den mintgröna i hallen är vackrare än jag hade kunna föreställa mig.
Joel, jag och pappa var sen på IKEA igår, köpta alla möbler och fick dom sen hemkörda av en trevlig IKEA-kille.
Joel stannade sedan kvar en lång stund, tröstade mig lite, drack vin och åt chips. Han var den enda och bästa inbjudna till den första inflyttningsfesten!
Men någon säng har jag inte, inte heller någon säng, och hälften av mina prylar är fortfarande kvar i Sundbyberg, mot min vilja.
Jag hoppas kunna lösa det stora bekymret idag eller imorgon, men jag är inte okej förrän allt är här; detta är inte bra eller ens på riktigt förrän alla mina saker finns här, och jag har en säng att sova i. . .
Men jag gråter åtminstone inte, inte nu, det är huvudsaken.

Jag har satt ihop min skohylla, ett bord och halva badrumshyllan, men resten av möblerna är jag extremt förbannad på och vill inte göra någonting åt.
En trollande Harry Potter som kunde vifta med pinnen och få ihop allt på en tiondels sekund skulle jag tycka om att ha.
Jag hatar skruvarna, jag hatar alla stora jävla träbitar.

Faan, de går aldrig som jag vill. . .
Jag vill ha min säng!

Men men. . .
Jag har blommor i fönstret, gardiner och en ljusstake… Jag ska försöka ta det lugnt, inte bryta ihop, tänka att det löser sig… Hoppas att det löser sig, precis som jag förtjänar!