Ovanligt många som delade tågvagn med mig på hemresan ikväll. Väldigt många som valde att slösa pengar på ur-kassa SJ i påskhelgen alltså.. Jag såklart en av dom. En av dom stackare utan annat alternativ.
På pendeltåget till Sumpan var det också fullt med okända ansikten, det störde mig inte lika mycket eftersom jag gillar SL. SL är bra, SJ är dåliga. Det är kontentan av i stort sett allt.
Sängen är precis så skön som jag förväntade mig att den skulle vara. Lägenheten är lika kall som jag lämnade den. Trots det kände jag behovet av att öppna dörren till balkongen så fort jag kom in, jag tycker om att njuta av ljudet av tjutande bromsar på tågen, det ger mig känslan av att staden lever.
Veckan på jobbet blir relativt kort, förhoppningsvis lugn och skön.
Kollegor lämnade jobbet i torsdags, för alltid, det kommer att känns som slag i hjärtat imorgon. Fler kollegor lämnar snart, också det kommer att kännas nedslående.
Men vad gör man.. Går vidare...?
Precis som efter all annan förfärlig tragik.
Nu suktar sängen efter att ha mig liggandes i den, likaså suktar jag efter den.
God natt Sundbyberg.
Nu är jag hemma och vaknar till de tjutande bromsarna imorgon igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar