A Rush Of Blood To The Head

Jag letar förgäves efter den tröja jag bar i fredags.
Minns att jag såg den på lördagen när jag vaknade.
Eller såg jag den inte. . .
Kanske drömde jag om den i dimma av bakfylla.
Kanske har jag gett bort (sålt?) den i dimman som var innan bakfyllan.
Jag letar förgäves och kommer nog att fortsätta ett tag till, även om jag vet att den tröjan förmodligen inte finns kvar annat än i mina drömmar.

Idag har jag orkat tagit mig ur sängen, och även om jag knappt rört mig längre än till soffan känner jag mig piggare, och starkare.
Imorgon ska jag tillbaka till livet
och tillbaka till omflyttningar i bordsplaceringen.

En av de kära kamraterna messade mig och sa att han från och med nu skulle bli en bordsgranne.
Allt blod flöt direkt upp i mitt huvud och en hjärtattack har nog för mig aldrig varit närmare.
Genast blev jag lite förbannad, fundersam över var de nu valt att placera mig.
All panik i onödan såklart, då jag får sitta kvar med favorit både här och där.
Det kan nog till och med bli bättre än innan.

Jag har även lyckats få tag i en överraskning som jag till en början lovade mig själv att hålla tyst om för tre utav tre personer, två av dom visste efter typ en timme, men den tredje ska förbli ovetandes tills jag plötsligt överraskar.