En lite snällare fluss

Jag är fortfarande med halsfluss. Men den har blivit betydligt mycket snällare under dagen.
Annat var det igår kväll och inatt. . .
Först lät den mig inte somna, det sved och det värkte och inte ens vatten gick att få ner.
Två ipren och en alvedon senare drömde jag, men vaknade vid fem, med en smärta jag inte ens önskar min värsta fiende.
Jag fick lite panik, funderade på att åka till akuten, men bestämde mig efter x antal minuter av hyperventilering att stå ut.
Penicillinet låg hela tiden på sängbordet och stirrade på mig och jag fick gång på gång hävda mig från att svälja hela kartan.
Det är snart över, tänkte jag.
Och nu börjar det ju ta sig. Jag gick frivilligt till apoteket idag, utan att bli svettig bara av att ta ett steg utanför dörren, och jag flåsade inte på vägen uppför Kopparvägens backe.

Imorgon planerar jag att gå till jobbet.
Utbildning på förmiddagen. Tidig hemgång på eftermiddagen.
Och sen hem; sen njuta utav fredag.
På kvällen får jag besök.
Vissa vågar visst trotsa flussen, vissa tror sig vara onåbara för flussens makter…
Jag skulle inte vilja riskera om jag vore han, men jag säger inte emot. Det är dags för mina speglar att se annat ansikte än mitt nu.


Åhåjaja.
Ingen feberyra ikväll, men ett trött huvud och lite sega muskler.
Jag kryper till kojs nu och behandlar flussen varsamt så att den inte under natten får för sig massa dumheter.