Jag tog mig en nap.
Somnade vid halv sju, vaknade vid halv tio ikväll, och märkte genast en markant skillnad med flusssen.
Jag överdrev inte tidigare.
Flussen var för jävlig.
Jag hade fortfarande ont D Å, och jag trodde verkligen aldrig att det skulle gå över, och än vågar jag inte hurra; än vågar jag inte vara riktigt glad.
M E N, det känns bättre nu.
Jag är trött av sömntablett men kan svälja och dricka, utan att det gör ont.
Kanske hjälpte det att bli förbannad.
Kanske mår jag bättre nu för att dramatiken har släppt mig.
Jag kommer aldrig få veta vilket.
Så klart är jag fortfarande hes.
Inte konstigt eftersom jag inte ansikte mot ansikte pratat med en människa på fyra dagar.
Jag hoppas innerligt jag snart somnar om och får vakna till en söndag utan röd hals.
Faan ta världen om inte.
All has changed
Nothing remains
But as I saw her this night
Her eyes were blooming to find
love and conditions on dark, on friendly grounds
'Cause she's heading for the rooftops
She's running and she can't stop
She's heading for the rooftops
She's running and she can't stop.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar