De märkliga drömmarna fortsätter..
Inatt vandrade jag runt i en tom skola, i jakt efter ett klassrum där det var tänkt att jag och många andra skulle gå utbildning.
Men ingen var där, ingen var någonstans, förutom jag.
Endast en klassrumsdörr var öppen. Jag gick in.
I rummet var en barnmorska. Hon berättade för mig att jag var gravid; att det växte en liten människa inuti mig.
Jag blev chockad, höll mig för munnen samtidigt som mina knän vek sig.
Jag minns inte vem som var pappa.
Jag gick ut ur hennes rum, gick runt ett hörn och hittade där alla mina underbara vän som hade fått läraren att vänta med att tala tills jag hade kommit.
Jag slog mig ner vid en bänk.
Jag var chockade och hade uppspärrade ögon.
Och där tog det slut, där vaknade jag.
Där klev jag upp ur sängen, med en klump i halsen och gick en stund senare till tåget, då som världens lyckligaste, trots regn, för jag hade min vårjacka!
Ikväll är jag hemma och spenderar kvalitetstid med mig själv.
Imorgon ska jag promenera till Jakobsberg i jakt på den bästa vägen att framöver vandra.
Senare på kvällen ska jag spendera riktig kvalitetstid med Lotta… Inte den tysta, lite stillsamma typen av kvalitetstid som detta är utan riktigt högljudd, livlig, lycklig tid.
Vi lurades på jobbet idag.
Vi var ett riktigt team som höll stenhårt vid Martins briljanta idé som innebar att Blodbussen skickade ett mail till Jonas och sa att deras kyl gått sönder och att det var i extremt akut behov av en kylig plats att förvara det de sparar på.
Jag tömde den ena kylen, gjorde plats för den stora, röda väska som Careen hämtade.
Väskan innehöll en påse med ketchup, en påse som plötsligt började läcka när Martin klippte i den med nagelsax (men det visste ingen annan förutom vi).
Någon gick på det.
Någon tyckte det var för osannolikt att det skulle kunna ske.
Jag lever på Linas ansiktsuttryck när hon noggrant hjälpte mig att tömma kylen och sa – ”det är ju bättre om blodet kan vara här än att det går till spillo”.
Det var en fin och vårig 1 april.
1 april är snart över, men det är fortfarande vår.
Hade jag drömt denna dag hade den i drömmen varit lika fantastisk som den faktiskt var.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar