Melodifestival, taco-chips och en hel del underbart sällskap ledde till en helt vaken hel natt.
Det är nu trettioen timmar sedan jag senaste vaknade.
Trettioen timmar sedan mitt kyliga, stackars huvud fick vila.
Nu är jag sjukligt trött. Behöver mat för att orka resa mig från soffan men knappt en tugga av den goda middagen bestående av ris, cevapcici och café de parissås gick att få ner. Jag är för trött för att orka svälja.
Fredrika lämnade lägenheten tidigt i morse eftersom hon, till skillnad från oss andra behövde sova.
Det andra sällskapet lämnade mig för en stund sedan, med alldeles för mycket att fundera över.
Jag fick råd som jag måste ta till mig av, jag fick tips om hur jag ska göra för att förenkla istället för att förvärra.
Förändringar får dock vänta till morgondagen, för trettioen timmar utan sömn... ..det är nog något slags rekord och nu är jag nästan svimfärdig så nu säger jag god natt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar