Jag är den nya Sherlock Holmes.
Fredrika och jag såg filmen om honom ikväll.
Influerad av filmen, som jag alltid blir när dom ses på biografer; efter Avatar ville jag till exempel vara blå, har jag bestämt mig för att bli en detektiv, den mest nyfikna någonsin i världen dessutom. Jag kommer att ha en konstant nyfiken och undersökande blick och ingenting kommer framöver att undkomma mig - den lilla detektiven Ida "Sherlock Holmes" Wall.
Den största frågan är dock: Vem ska bli min Watson?
Än så länge har jag enbart löst ett fall - fallet med The Strokes gamla, försvunna men nu återfunna skiva. Den har på nytt fångat mig med bojor och kedjor och slängt ner nycklarna i en hårt porlande bäck. Nycklarna kommer aldrig att kunna hittas.
Imorgon är en ny början på ännu en vecka, det är fasligt vad tiden går fort. Jag lär mig aldrig, däremot har jag förstått att det inte finns några möjligheter eller chanser för mig att någonsin komma ikapp.
Lyckligtvis går alltid allt det enkla och vardagligt vardagliga att förvandla både till ond och god magi, det enda som krävs är lite ansträngning, och måhända lite detektivarbete för att hitta de snår som är de bästa att vandra på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar