Jag kan ha haft tur tidigare då förseningar inte drabbar mig ofta. Men jag lyssnar alltid till rykten som ofta säger att andra blivit drabbade. Dessa sanna historier får mig att avsky.
Ikväll var det min tur att bli utsatt för alla förfärligheter som kommer med ett försenat tåg.
Denna vanliga tisdagskväll, den sista av kvällarna på den korta ledigheten var planerad.
Jag skulle tvinga mig själv att åka från Gävle redan vid klockan sen för att hinna hem till Fredrika och vinet hon inhandlat till kvällen. Halv åtta var det tänkt att jag skulle infinna mig på Centralen vilket skulle ha fått mig till att kunna packa upp, duscha och dricka vin i riktigt påtaglig lugn och ro.
Planerna sprack.
Jävla SJ. Förstör och stör.
Försenade tåghelvetet gör att jag är framme i Stockholm först halv nio.
Avsky. Hata. Förakta. SJ.
Förlåt Jonas, men jag kan inte låta bli.
Fredrika sitter dock och väntar på mig hemma oavsett när jag kommer, och vinet väntar även det på mig, förhoppningsvis redan upphällt i ett glas när jag kliver innanför dörren.
Krunegård förgyller dock min resa trots att ilskan i mig kokar.
Han sjunger om Prinsessan Av Peking.
Jag skriver om Prinsessan Av Sundbyberg.
Imorgon är det att gå tillbaka till jobbet som är första prioritering.
Jag ska orka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar