Babel

Babel är tillbaka och inledde säsongen med ett fantastiskt bra avsnitt om lyrik och mäktiga, inflytelserika personer, visserligen handlade större delen om Stieg Larsson, en man jag aldrig funnit mig intresserad av, men Bob Hansson dök upp och min älskade Mr Sjölin presenterade och intervjuade med ett lika vackert leende som vanligt, den oerhört rufsiga frisyren är bortklippt och har ersatts av ett lite mer sofistikerat rufs, men bra gör han det ändå.
När jag kommer hem till lägenheten ska jag öppna upp hans böcker på nytt och lukta lite i dom. Jag tycker så mycket om hans ord.

Nu är jag nöjd för kvällen.
Fortsättningsvis denna vecka längtar jag till nästa torsdag kväll.

Jag skrev till min andra stora favorit igår, och nu läser han högt ur mina högtalare.
Jag beklagade hans smärta och skrev till honom att jag önskar att jag kunde rädda honom som han många gånger räddat mig.
Jag kan bara tyvärr bara önska, men ack så innerligt jag önskar att smärtan kunde lämna honom ifred som min smärta för närvarande lämnat mig.

Mina bästa vänner, de finns där, alltid på långt avstånd, men jag känner dom ändå nära och jag beundrar konstant.