Andas Ut

You are not away from my thoughts
You are still as present
As the air I breathe

I long to lay eyes on your face
I long to feel your touch on my skin

My love
Is stronger than life itself
My heart
In pieces
Salted by blood.



Våren är här.
Jag är lämnad med mig själv.
Omringad av flera, men ingen vars händer egentligen är de jag vill hålla.

Nya skor.
Ny jacka.
Nya tröjor. Nya toppar. Nya kjolar.
Det som tidigare gjorde mig glad.
Jag vill slänga allt i en eld.


Jag drömmer om en annan, varenda natt.
En annan som tröstar mig.
Kommer räddande när jag kallar.
Håller min hand nätterna igenom.
Jag drar mina fingrar genom hans hår, pussar hans kind.
Men han betyder ingenting.
Han är du, i en annan kropp.
Han är du. Jag är jag.
Det är det enda mina drömmar består av.


Jag längtar efter påsken.
Jag vill få ledighet och möjligheten att vila ut.
Jag försöker att göra det här, jag försöker att göra det nu.

Det är hopplösa försök.

Det är bara i Cissis soffa och i mammas och pappas kök
Som jag på riktigt kan andas ut.


Slagsmålet mot mig själv fortsätter.
Ny läkare.
Ny psykolog.
Den här våren verkar inte heller vara min.

Gråter du som jag?

Jag bara undrar.

Delar vi samma smärta
som vi tidigare delade samma lycka?

Tänker du som jag..
Att världen borde ta slut
Att allt borde vara över?

Känner du som jag?

Känner du kramperna i magen?

Den blytunga bröstkorgen som trycker på.

De blöta ögonen.
De dyblöta kinderna.

De strypande andetagen
De som nästan dödar.

På pendeltåget
vid synen av din station på kartan.
På kontoret
vid den blotta tanken av ditt namn.
I soffan
När känslan av din borttappade beröring tränger sig på
Som slag i ansiktet.

Vill du som jag
Hota med att ge upp om inte livet slutar att kasta knivar i ditt ansikte?



Jag bara undrar.
Gråter du som jag?

Begravning

Begravningar. Något som ingen är bra på.
Men vem skulle egentligen vilja..

Fina släkten var på plats i Eviga Livets Kapell.
Farfar med grått hår och grå kostym.
Faster, kusiner, Gun, mamma och en ledsen pappa.
Peters många vänner.
Alla var där.
Alla utom vår fina farbror, son, bror, morbror, kompis.
Alla utom vår fina Peter.


Some die young.
Peter en av dom.


Nej.
Det går inte att förstå.
Det går inte att inse och det går inte att tycka det är ok.
För det är verkligen inte ok.
Vad finns det för mening med att han försvann?

Vad är meningen med att de finaste försvinner först?


Morfar.
Peter.

Gud, jag förstår att du vill ha dom för dig själv, så underbara människor som de var.
Men… Varför inte ge oss i alla fall lite mer tid med dem..

Bara en kväll till.

Gud, varför ska Du få som du vill?

Det är inte rättvist.

Det är alldeles för orättvist.

Men
Minnen finns lyckligtvis kvar.
Minnen vi för alltid är tacksamma att vi har.



Vila i frid farbror Peter.

Jag klarade inte av att säga det förut idag.
Allt var för svart och dovt överallt.
Jag säger det till dig nu istället.


Sov gott.
Aldrig kommer vi att glömma dig.

Alla Dessa Kläder Och Drömmar

Det har gått en vecka sedan jag senast kände efter.

Jag tror inte att någonting har förändrats.
Men
Jag försöker att inte tänka.


Mamma var med mig förra helgen.
Det var mina och mammas dagar.
Vi gick på stan.
Mamma köpte kläder, jag köpte kläder.

Sen jobbade jag på ett par dagar.
Kände inte; tänkte inte.

Lotta var hos mig i tisdags.
Det var lika mysigt som alltid.
Vi vräkte i oss kladdkaka och pratade.
Jag kände inte efter, jag bara pratade.

Idag har varit min och pappas dag.
Vi har gått på stan.
Pappa köpte kläder, jag köpte kläder.

Åh... Alla dessa kläder.
Jag älskar dem allihop.

Imorgon är det begravning.
Farbror Peter är borta.
Det svider till i hjärtat som vid ett skärsår varje gång jag tar tag i den tanken.
Så jag försöker att inte tänka, och även där, inte heller känna.
Jag ska bara hjälpa.
Jag vill bara hjälpa.
Hjälpa de som faktiskt förstår.


Att sluta tänka, och sluta känna; i alla fall så stenhårt som jag alltid gör; det kanske är tricket för att hålla känslorna i schack och kroppen stabilt.

Åh, stabiliteten, tänk om du vore min vän.
Tänk om jag slapp drömma...

Jag Vet Inte Vem Jag Är

Jag vet inte vad jag tänker.
Jag vet inte vad jag vill.
Jag vet inte vad jag känner.

Jag vet knappt vad jag gör.
Ibland vet jag inte ens var jag går.

Jag vet inte vad jag känner.
Det är knappt jag vet vem jag är.

Jag vet inte vad jag känner.
Du kan säga vad som helst till mig. Jag kommer att tro att allt är rätt.
Jag kommer tro att allt är sant.

Jag vet inte.
Jag förstår inte.
Jag begriper bara inte.


Jag vet inte vem jag är
Men jag vet att jag är din.

Tystnad

Tyst.
Egentligen alldeles för tyst.
Men vad gör det.
Vem stör det..

Jag ska alldeles strax sova.
Känns ibland som att det är allt jag gör.
Men vad gör det..
Vem stör det..