Jag Ler Medan Jag Minns

Vinet smakar körsbär.
Det står hallonsmak på förpackningen.
Varför ljuger de?


Det är två dagar kvar på inne på kontoret där det är minst hundra grader varmt.
Jag kan inte fokusera på någonting
orkar inte tänka.
Och Therese har flera gånger somnat vid sitt skrivbord de senaste dagarna.
Jag kommer att sakna att se...

Och jag missar en after-work.
Jag missar mycket.
Hela den kvällen kommer jag att tänka på
och sakna
och jag älskar så hårt.


Vad gör jag med de vardagliga bekymren när tiden plötsligt kommer att stanna?

Vad gör jag med all energi när det plötsligt inte finns något att spendera det på?

Vad gör jag med mig själv när rutinerna läggs i vila?

Men nej,
jag ska inte göra även detta till ett bekymmer.
Allt kommer att vara som vanligt när jag kommer tillbaka.

Dramatisk som jag är har jag dock svårt
att bara acceptera
att bara andas
att någonsin vara nöjd.

Jag vill alltid ha
det jag inte kan få.

Som den som jag bara vill hålla om
men inte kan.
Och som den som jag borde släppa taget om
men inte kan.

Som vanligt.

Jag ödslar energi på platser där det inte förtjänas
och
har sen ingenting kvar till de platser där det verkligen behövs.

Jag önskar ibland att allt vore annorlunda.

Men världens lyckligaste Ida,
det är ju ändå jag.
Jag glömmer aldrig det
och jag ler stort medan jag minns!

Så Här Ska Det Förbli!

Världens underbaraste Johanna gjorde min kväll ikväll.
Äntligen fick vi till det, äntligen fick vi ses
och bara prata
och ack, så fin hon är!


Tre dagar till semester..
Jag saknar dom redan men vet att jag behöver
sova
vila
sola
vara.


Det rullar liksom på nu.
Det är bra nu.
Finns ingenting att klaga på.
De underbara älskade förblir underbara
och älskade.
Den lilla kärleken som plötsligt dog ut har inte flutit upp till ytan ännu.
Jag undrar om det är över nu...
Och jag undrar vad det gör, om det är över nu...


Inatt somnar jag nog i soffan igen
just för att den är så förbannat skön.

Gipset nästan ramlar av min arm
och alldeles nyss blötte jag nästan ner det hela.

En vecka kvar sen slängs det i soporna och förblir inget mer än ett minne att skratta åt.

A Monkey Needs To Dance, So Do I

Lång helg.
Underbar helg.

Så här i halv efterhand förstår jag inte riktigt hur vi hunnit med allt
och både sol och regn
och världens bästa Taimas.

I min lägenhet är det varmt när utrymmet delas på två
men det gör inget
och jag kommer att sakna henne mycket när hon imorgon åker hem!

Pust...
Sex dagar till semester.

I Mitt Paradis

Nu börjar semestrarna.
Det ger mig lite separationsångest.

Anna var först ut att lämna
och jag missade att ge henne en kram.
Kramen hon istället fick genom telefonen alldeles nyss var inte lika varm som den riktiga skulle ha varit.

Jag har skjutit fram min semester en vecka på grund av den brutna handleden men skulle nog kunna skjuta fram den mer och mer
vecka för vecka.
En del av mig vill ju alltid vara kvar...

I mitt paradis..

Jag kommer att älska min ledighet
men jag kommer även att älska att komma tillbaka.

På grund av att andra går på semester unnar jag mig därför vin ikväll
strax innan jag somnar...


Imorgon kommer världens bästa syster hit.
Hon ska hjälpa mig att handla allt de tunga som jag ensam inte klarar av att bära.
Kanske vill hon också hjälpa mig att dammsuga.

Men smärtan har i alla fall gått över
och gipset sitter lite löst så ibland känns det som att det nu istället följer alla mina vridningar
istället för att jag följer gipsets
som det var i början.


Mitt paradis...
En halv dag där imorgon
sen ledig ett par.
En kort semester..
Jag kommer genast att länga tillbaka.


"Det är så det ska vara
det är så vi vill ha det nu
det är så det ska vara
som en perfekt och underbar lag".


Kärleken är också tyst.
Den har liksom dött ut
och är allt annat än en perfekt och underbar lag.
Mig spelar det ingen roll längre.
Jag längtar inte
saknar inte.

Men jag vet att om jag får
kommer jag att vilja ha.

Jag vet att om han ger mig
kommer jag att ta.

Jag vet att jag vill hålla om...

Ack, Ljuvliga Måndag (Någon Värd Att Dö För)

Trött var jag när jag vaknade
ville inte kliva upp
ville inte gå iväg
bara ligga kvar
och njuta.
Men så insåg jag att det är få morgnar kvar då jag måste vakna tidigt.
Åtta morgnar
sen behöver inte klockan ringa på flera veckor.

Och när det visade sig att en av favoriterna skulle vara tillbaka från semestern idag var det heller inte längre svårt att vakna upp.

Det är nästan så jag inte vill lämna.
Inte ens för att få slippa tidiga morgnar..
Livet vore inget
livet skulle inte betyda någonting
utan.
De är de bästa jag har.
De är det enda jag behöver.


Från andra sidan är det tyst idag.
Ingen av oss vågar längre säga som det känns eftersom risken finns att den andra missuppfattar.

Eller är det bara jag?

Jag finner det underbart att ha någon att lägga överflödiga känslor på.
Underbart att ha någon att ge överflödiga tankar till.
Det innebär inte att jag älskar
det innebär bara att jag är trygg.

Men självklart var även det för bra för att vara sant.
Allting blir tillslut komplicerat.
Ingenting är underbart för alltid.

Ingenting är lätt.


Men jag drömmer mycket om
så mycket annat.
Ibland vill jag ha
så mycket mer.
Jag vill ha någon som är värd att dö för.

Jag vill ha någon att hålla andan för.
Någon att ge allt jag har.


Ge mig någon värd att dö för så lovar jag att vara varsam.

Måhända Lyckligast I Stan

Jag?
Måhända.
Äntligen
säger jag.

Fredagen var magisk
helt fantastisk.
De underbara älskade visade sig, otroligt nog, vara ännu mer underbara än jag från början trott.

Maten var så god att jag fortfarande känner smakerna på min tunga.
Drinkarna var så goda att vi aldrig hade händerna tomma.
Danserna vi gjorde kan nog diskuteras men fina var vi.

Min säng fick stå tom men den natten då jag slocknade i en annan soffa.
Tidigt, tidigt morgonen efter åkte jag dock därifrån
längtade hem till mitt eget liv och min egna tystnad.
Jag var stark
var stolt över mig själv även om tårarna rann på vägen hem.

Hela dagen sov jag sen.
Ibland orkade jag ha ögonen öppna en stund, såg solens strålar emellan gardinerna men jag lät den vara
den fick vara ifred då min lördag var en sovande lördag
och det var det värt.

Sundbyberg lockade dock ut mig idag och jag och Taimas åt god pizza och god kebabrulle på min berömda food-court.
Sen såg vi lite små filmer
sen gick han hem.

Nu längtar jag till måndag.
Nu är jag nöjd.
Nu är jag lyckligast i stan.

Slav Under Gipset

Handleden värker fortfarande
ibland fruktansvärt mycket.

Varannan gång strålar också smärtan ut i fingrarna
varannan upp i armen.
Och det är svårt att skriva...

Gipset låter mig heller aldrig glömma det som har hänt.
Det värmer och det kliar
och de skaver och är i vägen.

Jag är slav under gipset.
Måste hela tiden rätta mig efter gipset.
Måste hela tiden se så att det är med innan jag bestämmer mig att göra något.

Och innan duschning ska plasten på...

Men att umgås på jobbet fungerar lika fantastiskt som vanligt.
Hela dagen idag har jag och Emelie planerat kvällen imorgon då den stora sommarfesten är.
Vi har planerat hur vi ska sitta
vad vi ska klä oss i
vad som ska drickas.
Det kommer att bli en underbar kväll
och jag ska åka hem med alla ben hela förutom handleden.

Med En Gipsad Högerarm

Jag trotsade min egna instinkt men gjorde som alla andra sa och åkte till vårdcentralen.
Läkaren klämde på handen en gång och kände direkt att något var allvarligt fel.
Med en remiss i handen och panik i rösten sprang jag hem
ringde världens bästa vän som nästan gladeligen följde mig till Karolinska Sjukhuset.

Taimas, Taimas, Taimas...
Världens bästa Taimas!

I fyra timmar stod han ut med mig i väntan.
Själv gipsningen sedan tog bara femton minuter.

Innan dess fick jag panik och fällde en del tårar
bland annat framför undersköterskan som höll med mig om att jag var fruktansvärt barnslig som vägrade bli gipsad och istället skulle springa ut därifrån så fort läkare och sköterskor vände blicken ifrån mig.
Men Taimas höll mig kvar
och en stund senare fick vi åka hem.
Han med trött blick
jag med gipsad högerarm.
I tre veckor framöver.
Både på sommarfest
midsommar
och en semestervecka
men se
jag lever ändå.

It Makes Me Feel Alive

Förmodligen får jag behålla lägenheten
ett bra tag till.
Plötsligt rann tårarna
av chock möjligtvis
av lättnad.

Och armen mår bättre när den badar i kokhett vatten.
Den blir rörligare
och jag mycket gladare.

Mina blåmärken på den vänstra armen sätter lite färg på min tillvaro
och smärtan i armen för ju även lite gott med sig - jag minns lördagskvällen med ett stort leende.
Fantastiska människor..
Hur är det möjligt att alla är så...
...underbara...

Och hur ska jag kunna ha ångest
när alla är så glada med mig...
När alla skrattar och ler..

På fredag ska vi göra om allt
och då ska vi vara ännu fler.
Men jag tänker inte ramla
någon gata fram.
Jag tänker inte gråta på parkbänkar
och jag kommer att klara av att ta hand om mig själv och åka hem utan att ha en hand i en räddande ängels.


Men ja, det gör fortfarande ont
och jag ska inte överanstränga
då gör det ondare imorgon.
Men jag känner mig lite levande när det värker så fort jag rör mig.
Så länge jag känner
vet jag att jag är vaken
och vid liv.

Ida Och Den Stukade, Värkande Handen Som Sitter På Den Onda Armen

Det är jag och den stukade, värkande handen som sitter på den onda armen mot världen,
eller nej
snarare jag mot världen och den stukade, värkande handen som sitter på den onda armen och håller tillbaka mig så fort jag försöker kämpa och slå tillbaka.

Jag somnade halv sju i går kväll och fick sova hela natten.
Det behövdes.
Men det var verkligen inte det lättaste att klä på sig i morse
det som vanligtvis tar fem minuter tog mig imorse plötsligt tjugo.

Men jag är på jobbet
jag gör så gott jag kan
trots den stukade, värkande handen som sitter på den onda armen.
Therese är frisk, så allt är så som vanligt som det kan bli.

När jag kommer hem ska jag lösa bekymmren jag har med elen.
Jag ska försöka diska också
trots armen.
Och jag ska äta godis.

Ingenting ska få hålla mig tillbaka.
Om något försöker
om armen försöker hålla mig tillbaka dricker jag vin tills jag inte känner smärta längre.

Med En Stukad Högerhand

Den började bra, lördagen.
Jag tog lång sovmorgon, åkte till stan för att inhandla nytt till kvällen.
Fest-planerna ändrades.
Istället för i Vasastan festades det i Årsta.
Jag kände mig hemma.
Angelica bjöd på kladdkaka och alla målade varandras naglar.
Sen begav vi oss in till stan.
Poliserna skrämde oss men vi höll oss i skinnet och kom därmed undan.

På Debaser dansade vi massor.
Vi skrattade och vi skrek.
Det var underbart
och jag älskade Debaser
ända tills jag halkade i utspilld öl.
Den högra handen fick ta smällen och är sedan mitt fall ganska stukad.

Den är nästan dubbelt så stor som den vänstra och den värker så fort jag andas.

Efter flera timmars dans skulle jag åka därifrån
med en värkande hand.
Tanken var att jag skulle somna gott bredvid en annan i en stor säng.

Det blev inte alls som jag hade tänkt.

Istället grät jag på en bänk vid vattnet.
Istället grät jag så folk i husen tittade ner, skrämda.

Jag visste inte vad jag skulle göra
ville inte åka hem
ville bara vara.

Till slut svarade jag på ett av Andreas många samtal.
Jag sa var jag var.
Det skrämde honom.
Räddande Andreas, underbara Andreas, räddade mig undan misär.

Han höll om mig en lång stund
tröstade
försökte få mig att le
vid vattnet.

Vi vandrade sen gatan upp
vinkade in en taxi.
En stund senare bäddade han ner mig och jag somnade snabbt
med en stukad högerhand.


Det var en underbar kväll
den hade kunnat sluta annorlunda
men jag får skylla mig själv.

Idag spenderar jag varje minut i soffan sida vid sida om min tub med Zon-kräm.

Måndagen skrämmer mig inte.
Jag kommer att leva som vanligt
bland underbara älskade
med en stukad högerhand.

I Need Fun In My Life

I morgon blir det party.
Ikväll blir det vila.

Helgen blir perfekt om lördagsnatten spenderas i annan säng än min egen.

Om en kort, kort, mycket kort stund lämnar jag jobbet
för denna vecka.
Jag ska hem och titta ner i tvättstugan för att se om det finns möjlighet för mig att få min stora hög med otvättade kläder rena.
Jag vill så gärna..

Resten av kvällen spenderas ensam med vin.
Kanske fotbolls-vm, om jag får för mig en sådan galen idé som att titta till dom.

I morgon vill Emelie bjuda på drickbart innan vi kilar vidare.
Jag är inte den som någonsin säger nej
'cause I need fun in my life
and I want my sweetheart.


My sweetheart..
Kanske borde jag inte tala så om honom.
Men jag tycker att han förtjänar.
Jag tycker att han är det.
My sweetheart...

Just Nu

Nu sitter syster på tåg till Gävle
Jag sitter på tåg till sundbyberg
med Spotify i lurarna
åtminstone det innebär lite lycka.

Min tillfälliga arbetsuppgift att vara lagledare för en stund gjordes galant
och det var riktigt, riktigt roligt!
Vi skrev till och med en sång.

Nu ska jag krypa ner i en säng
i en tyst och tom lägenhet
och jag ska sova till fredagsväckarklockan ringer.

Efter En Regnig Kväll I Vita Bergen...

Igår fyllde Jenny år.
Vi firade henne i Vita bergen.
När regnet började ösa över oss flydde vi istället hem till henne
trängdes i den lilla, lilla ettan.

Klockan tio var jag och syster trötta.
Lina följde oss till tunnelbanan.
De andra gick istället ut
och de dansade ända till efter två.
Jag är glad att jag valde att åka hem när jag åkte
jag är trött som det är.

Usch, jag är riktigt trött ändå
fast inte klockan blev sen innan jag somnade.
Kom till jobbet efter åtta imorse
det har bara hänt en gång tidigare.
Jag halvsover vid mitt skrivbord,
dricker red bull för att försöka vakna
men jag är inte alls säker på att det hjälper.








Ikväll har vi aktiviteter med jobbet.
Jag ska vara lagledare
så jag har en anledning att ta täten och kliva över alla andra.

Efter aktiviteterna och minglet ska jag följa syster till tåget.
Hon lämnar mig ikväll
åker tillbaka hem till sig.
Underbar har denna vecka varit.

Underbar blir nog även helgen.
Vi ska sitta på uteservering i något vi såklart hoppas på blir fint väder.

Också ska jag leka med den söta
kramas med den söta
hålla handen med den söta
ta på den söta.

Av Alla Sätt Att Förgylla Vardagen (Perfect Moments)

Syster bor med mig sedan i lördags.
Vi har det underbart bra
äter på stan
shoppar på stan
om vart annat.

Igår förgyllde jag hela min vardag genom att köpa ny mobil.
Det behövdes då den gamla blivit fuktskadad för att jag tagit med den in i duschen för många gånger.


På jobbet är det varmt.
Luften är dålig
och om fönstren öppnas blåser det hårt så att alla fryser.
Men det får man ta.
För det är sommar!

Det är sommar
det är sommar
det är sommar.
Underbara dagar, underbara stunder.
Perfekta stunder.

I Was So Happy I Could Cry

Sjuk hela veckan har jag varit..
Jag tog mig till jobbet imorse men gav upp redan klockan elva med svett och frossa om vart annat.
Febern vann över mig...
Men så ikväll vann plötsligt jag över den...
Det var för mig ofattbart.

Jag orkade vara utomhus
jag orkade träffa
honom.

På vägen dit var jag så lycklig att jag kunde gråta
lyckan slog över mig.
Han är underbar.

På vägen hem, nyss, var jag så olycklig att jag grät.

Det blev en kort visit
men det enda som betyder något -
jag fick se hans ansikte.

En kille på tåget stirrade på mig som om något vore fel...
han känner inte mig.

Jag är van vid att gråta på tunnelbanan.

En Sjuk Dag

Första dagen i juni.
Första dagen av sommaren.

För mig spenderades den hel liggandes i soffan.

Den onda halsen övergav mig under natten
men febern tog istället vid.

Jag vaknade av klockan
svettig
så jag bestämde mig för att stanna hemma
mot min vilja.

Det har varit varmt i lägenheten hela dagen.
En stund gick jag ut och satte mig på balkongen men blev då varnad att där ska man inte vara om man har feber.
Sol är förbjudet att vistas i
då trivs febern ännu mer och väljer att stanna längre och frodas värre.


Men med tid att slösa blev det äntligen av att flyg, tåg och hotell bokades.
8 juli.
Göteborg.
Lyx-semester i tre nätter.