måndag 23 augusti 2010

Efter Sommar Kommer Höst

En måndag precis som alla andra måndagar.
Förutom ett växelmöte som stack ut lite mot allt det vanliga..

Ibland tröttnar jag på alla dessa rutiner.
Ibland tröttnar jag på att få värkande ögon av allt stirrande på dataskärmen.
Jag blir lite less på alla matlådor som nu för tiden alltid smakar illa.
Och hårdmackorna till frukost smakar inte längre någonting.
Men jag tänker inte gråta.


Ge mig lite arsenik vettja…


Caroline slutar om en vecka.
Jag tänker på det var gång jag möter hennes blick.
Det kommer att eka tomt när hon försvinner…
Men jag försöker göra det bästa av de dagar som är kvar då hon existerar i samma rum som mig.
Jag skickar slängpuss efter slängpuss
Men en del av mig vill bara hålla om och aldrig släppa taget.
Det värsta av allt vore om vi glömmer varandra.
Hon har lovat att det inte kommer att hända.
Jag lovar
Jag svär
att det aldrig kommer att ske.


Efter jobbet idag åkte jag in till stan
På jakt efter nya kläder.
Jag åkte till och med till andra sidan av stan mot det som är mitt hem.
Jag fann ingenting utan åkte hem tomhänt
Med värkande fötter, hungrig mage och svidande hals.
Just därför, och på grund av dagens äckliga matlåda unnade jag mig god mat ikväll.
Magen blev nöjd
Jag blev nöjd.

På fredag är det fest
Med alla de fantastiskt underbara.
Jag och Emelie planerar att som vanligt smita tidigt från jobbet och få tid att mysa och andas djupa andetag innan vi ska umgås med flocken.

Efter festen med flocken på fredag hoppas jag på en natt i en säng någon annanstans.
Han har ju faktiskt lovat…
Men det tänker jag inte nämna.
Det får vara min lilla hemlighet.


Det finns alltid något att länga efter…
Åh, denna vidriga längtan.


Jag vet att hösten är på väg.
Till detta når ingen längtan.
Kyla
Rusk.
Solen går i idé
Innan jag hinner blinka faller säkert snö från himlen…

Snart är jag där
Skriver om den fruktansvärda vintern.
Stör mig på den avskyvärda snön och alla kläder som hela tiden måste tas på.

Jag kommer att fortsätta äta mina tabletter så att jag överlever slutet av detta år.

Men än är det sommar.
Än får jag gå med mina ben bara.
Än vaknar jag svettig när jag råkar somna med täcke över mig.
Än är det underbart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar