Så Länge Vi Är Där - Då Är Allt Okej

En dag kvar till helg.
Veckan har som vanligt susat förbi utan att knappt märkas men imorgon blir en lång dag.
Nästan ingen kommer att vara där.
Alla har tagit ledigt
Men inte jag
Jag härdar.

Jag halvsov några timmar idag igen.
Jag är så trött
Jag kan inte låta bli.
Och ända sedan jag kom hem i eftermiddag har mina ögon velat blunda,
men jag har stått emot.
Jag envisas och har inte ens duschat än...

Och även fast jag inte får kan jag inte låta bli
att ibland låta tankarna vandra iväg till den arm jag höll om igår,
de kramarna jag fick.
Han som alltid gör mig så glad.

Men kär, nej.
Men glad att jag har, ja!

Snart är jag där igen,
och den gången i massa timmar,
det är vi överens om.


Vi gruvar oss lite för att söta Caroline's uppsägning ska leda till någon slags epidemi igen.
Smittor sprider sig snabbt när dussintals människor vistas på samma lilla plats.
Vi vill ju inte förlora fler.
Men så länge Emelie är kvar, säger vi då.
Så länge Ida är kvar
Då är allt okej.